Vittangi Utveckling Ekonomisk Förening © 2012

Nyheter•

 

Utvecklingsplan för Vittangi >>

 

 

 

 

HEM

VERKSAMHET

PROJEKT

SKRIVELSER

STYRELSE

 

Allutveckling Vittangi

Projekt

 

 

.

Framtid i Vittangi-bygden 2011

 

 

Ett utvecklingsprojekt där projektägaren är Allutveckling Vittangi.

 

Projektledare: Ulrik Lidström

Styrgrupp: Vittangi Sportklubb, Vittangi 4H, Vittangi Hembygdsförening och Kiruna kommuns Landsbygdskontor.

Projektet finansieras av Jordbruksverket (EU / Leader Tornedalen), Kiruna kommun, Arbetsförmedlingen samt ideellt arbete.

Målet är att hitta vägar till nya utvecklingsområden och nya arbetstillfällen.

Målet är också att bilda ett gemensamt företag, ekonomiskförening eller aktiebolag, som plattform för fortsatt utvecklingsarbete och kommande projekt.

Projektet har slutförts. Slutrapporten kan läsas längre ner på sidan.

 

 

Mål

  • Målet är att hitta vägar till nya utvecklingsområden och nya arbetstillfällen.

  • Målet är också att bilda ett gemensamt företag, ekonomisk förening eller aktibolag, som plattform för fortsatt utvecklingsarbete och kommande projekt.

 

Syfte

  • Att genom samverkan mellan föreningar, företag och övriga intresserade framta en lokal utvecklingsplan samt att allmänt mobilisera ett "socialt kapital" för utveckling.

  • Att upprätta en databas med nemn och adresser till samtliga boende i Vittangi-bygden och främst till utflyttade d.v.s. till dem som vuxit upp här och till dem som av olika anledningar bott eller haft kontakt med byn. Avsikten är att få fram nya idéer för utveckling och att engagera ungdomar i föreningslivet, få fram intressen och idéer som kan genoföras i egna projekt. 

  • Att föreningarna i samverkan upprättar helårsvis aktivitets- och arrangemangsplan.

  • Att genom kontinuerlig information skapa intresse för möjligheter att tillsammans utveckla bygden.

 

Arbetsmetod

  • Inbjuda föreningar, företag och intresserade till en informations- upptaktsträff för projektet.

  • Att upprätta en databas med namn och adresser till samtliga boende i Vittangi-bygden och främst till utflyttade d.v.s. till dem som vuxit upp här och till dem som av olika anledningar bott i eller haft kontakt med byn. Avsikten är att få fram nya idéer för utveckling och att engagera ungdomar i föreningslivet, få fram intressen och idéer som kan genomföras i egna projekt.

  • I cirkelform och uppsökande verksamhet inventera namn och adresser till utflyttade.

  • Att genom samverkan mellan föreningar, företag och övriga intresserade framta en lokal utvecklingsplan samt att allmänt mobilisera ett ”socialt kapital” för utveckling.

  • Bilda arbetsgrupper som utifrån olika teman/utvecklingsområden kontinuerligt arbetar under projekttiden.

  • Att under en veckoslutsträff sammanställa en utvecklingsplan utifrån de olika arbetsgruppernas resultat.

  • Att genom kontinuerlig information skapa intresse för möjligheter att tillsammans utveckla bygden.

  • En hemsidan skall utformas för att utgöra en central informationspunkt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

  • Vid skolan informera ungdom från 13 år och uppåt om möjligheter att samarbeta i projekt och genom föreningar.

  • Bjuda in befolkningen till informationsmöten om projektets fortskridande.

  • Att föreningarna i samverkan upprättar en helårsvis aktivitets- och arrangemangsplan.

  • I samverkan med olika föreningar arrangera ”Vittangi-veckan”, ett slags hemvändararrangemang.

Slutrapport 2011-08-08

"Framtid i Vittangi-bygden"

Finns att få som PDF-fil, maila allutveckling-vittangi@vittangi.eu

FRAMTID I VITTANGI-BYGDEN

ALLUTVECKLING VITTANGI

VITTANGI SPORTKLUBB

VITTANGI HEMBYGDSFÖRENING

VITTANGI FISKEVÅRDSFÖRENING

LANDSBYGDSENHETEN, KIRUNA KOMMUN

ARBETSFÖRMEDLINGEN VITTANGI-KARESUANDO

ULRIK LIDSTRÖM

SLUTRAPPORT 2011-08-08

FRAMTID I VITTANGI-BYGDEN JOURNALNUMMER 210-7064

PROJEKTÄGARE Allutveckling Vittangi (Stödmottagare) c/oThore Klippmark

Bastugatan 10, 980 10 Vittangi

Kirunavägen 24 (projektkontor), 980 10 Vittangi

Telefon: 070-679 73 50

E-post: allutveckling-vittangi@vittangi.eu

MEDSÖKANDE:

Vittangi Sportklubb

Vittangi Hembygdsförening

Vittangi Fiskevårdsförening

FINANSIÄRER:

Jordbruksverket

MEDFINANSIÄRER:

Arbetsförmedlingen Vittangi-Karesuando

Landsbygdsenheten, Kiruna kommun

PROJEKTLEDARE:

Ulrik Lidström

STYRGRUPP:

Ordf. Thore Klippmark, Allutveckling Vittangi

Harriet Linghall, Vittangi Sportklubb

Per-Olof Sandström, Vittangi Hembygdsförening

Johan Nilsson, Vittangi Fiskevårdsförening

Birgitta Isaksson, Landsbygdsenheten, Kiruna kommun

KONTAKTPERSONER:

Projektledare: Ulrik Lidström

Telefon: 070-679 73 50

E-postadress: ullelidstrom@hotmail.com

Ordförande i Allutveckling Vittangi:

Thore Klippmark

Telefon: 0981-105 54 / 070-209 43 70

E-postadress: thore.klippmark@kommun.kiruna.se

Innehållsförteckning

Rubrik Sida

 

1

1.1

1.2

1.3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.4

1.5

1.6

 

2

2.1

2.2

2.3

2.4

 

3

3.1

 

4

4.1

 

5

5.1

5.2

5.3

5.4

5.5

 

6

6.1

6.2

6.3

6.4

6.5

 

7

7.1

7.2

7.3

7.4

7.5

7.6

 

8

8.1

8.2

8.3

 

9

9.1

9.2

9.3

 

10

10.1

10.2

10.3

 

11

Sammanfattning

Inledning

Bakgrund

Projektplan

Genomförande

Upptaktsträff

www.vittangi.eu

Facebook

Aktivitets-arrangemangskallender

Namn och adresser

Vittangi-veckan

Kultur

Turism

Miljö & Mark

Boende

Fiske

Utvecklingsplan

Ekonomisk förening

Resultat

Positiva effekter

Nyttan av projektet

 

Genomförande

Medverkande

Förankring

Samarbete

Nya samarbeten

 

Behovet

Behov, möjligheter och problem

 

Målgrupp

Nyttan av projektet

 

Genomförande

När genomfördes projektet

Aktiviteter

Enligt planering

Förväntningar

Svårigheter och hinder

 

Projektets mål

Mål

Resultat

Miljö-hållbar utveckling

Ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund

Kompetensutveckling

 

Mätbara resultat

Antalet nya företag

Antalet bevarade arbetstillfällen

Antalet nya arbetstillfällen

Antalet deltagare i utbildning

Antalet nya produkter och tjänster

Mätbara resultat i Leaderområdet

 

Information, resultat spridning

Information

Intresserade aktörer

Nyttan för andra

 

Kostnader – finansiering

Redovisade kostnader för projektet

Investeringar – övriga kostnader

Finansiering

 

Slutsatser

Slutsatser från projektet

Mervärden

Rekommendationer

 

Bilaga 1. Utvecklingsplan

Bilaga 2. Stadgar, Vittangi Ekonomiska förening

1

2

2

2

4

4

4

4

4

5

5

6

8

9

11

11

12

13

15

15

15

 

16

16

16

17

17

 

17

17

 

18

18

 

18

18

18

19

19

19

 

20

20

20

20

20

20

 

21

21

21

21

21

21

21

 

22

22

23

23

 

23

23

23

23

 

24

24

25

25

 

 

Sammanfattning.

Vittangi har ett bra geografiskt läge då byn ligger vid stranden av Torneälven och centralt i malmfältsområdet. Dessutom är samhällsservicen fortfarande på en ganska hög nivå, en del yngre familjer har flyttat in i byn, detta gör att förutsättningarna för en utveckling är bra på orten.

Projektets namn ”Framtid i Vittangi-bygden” håller inte riktigt vad det lovar.

Under projektets gång har det visat sig vara svårt att hitta intresserade deltagare från de byar som vi har valt att definiera som Vittangi-bygden.

Därför har arbetet koncentrerats till tätorten Vittangi, vilket vi tycker är lite synd då detta hade varit ett bra tillfälle även för byarna runt Vittangi att göra sin röst hörd och få framföra sina idéer om sin by.

Befolkningen i Vittangi har visat ett stort intresse för att utveckla sin ort, alla allmänna möten och arbetsgruppsmötena har varit välbesökta.

Föreningar, företag och privatpersoner har lagt ner många ideella timmar i projektarbetet, många bra tankar och idéer om miljö, kultur, turism, fiske m.m. har tagits fram på de arbetsmöten som hållits.

Resultatet av förstudien, och då speciellt den utvecklingsplan som gjordes för Vittangi leder troligtvis till att flera av de tankar och idéer som finns med i planen utmynnar i en fortsatt utveckling i projektform.

1.1   Bakgrund

Allutveckling Vittangi som är en ideell förening, har arbetat med utvecklingsfrågor i flertalet år i Vittangi tätort. För att etablera en bra administration och en bredare uppslutning runt utvecklingstankarna så beslutades att göra en ansökan om medel till en förstudie.

Detta gjordes tillsammans med Vittangi Sportklubb, Vittangi Hembygsförening och Vittangi 4H under hösten 2010. Medfinansiering ordnades via Arbetsförmedlingen i Vittangi och Landsbygdsenheten i Kiruna kommun. Ansökan skickades in till Leader Tornedalen. Tanken med denna förstudie var att byarna i närheten av centralorten också skulle aktiveras i projektet, därav namnet Vittangi-bygden.

 

1.2   Projektplan

Enligt projekt planen skulle följande åtgärder genomföras i projektet.

Inbjuda föreningar, företag och intresserade till en informations- upptaktsträff för projektet.

Att upprätta en databas med namn och adresser till samtliga boende i Vittangi-bygden och främst till utflyttade d.v.s. till dem som vuxit upp här och till dem som av olika anledningar bott i eller haft kontakt med byn.

Avsikten är att få fram nya idéer för utveckling och att engagera ungdomar i föreningslivet, få fram intressen och idéer som kan genomföras i egna projekt.

I cirkelform och uppsökande verksamhet inventera namn och adresser till utflyttade.

Att genom samverkan mellan föreningar, företag och övriga intresserade framta en lokal utvecklingsplan samt att allmänt mobilisera ett ”socialt kapital” för utveckling.

Bilda arbetsgrupper som utifrån olika teman/utvecklingsområden kontinuerligt arbetar under projekttiden.

Att under en veckoslutsträff sammanställa en utvecklingsplan utifrån de olika arbetsgruppernas resultat.

Att genom kontinuerlig information skapa intresse för möjligheter att tillsammans utveckla bygden.

En hemsidan skall utformas för att utgöra en central informationspunkt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Vid skolan informera ungdom från 13 år och uppåt om möjligheter att samarbeta i projekt och genom föreningar.

Bjuda in befolkningen till informationsmöten om projektets fortskridande.

Att föreningarna i samverkan upprättar en helårsvis aktivitets- och arrangemangsplan.

I samverkan med olika föreningar arrangera ”Vittangi-veckan”, ett slags hemvändararrangemang.

Målet är att bilda ett gemensamt företag, ekonomisk förening eller aktiebolag, som plattform för fortsatt utvecklingsarbete och kommande projekt.


1.3   Genomförande  

Upptaktsträff

Under upptaktsträffen den 28 februari uttryckte några av deltagarna intresse för att arbeta inom områdena turism, kultur, våra ängar (mark & miljö) och boende. Det visade sig att intresset var svagt för att bilda en grupp som arbetade med boende men inom de övriga områdena var intresset större så arbetsgrupper bildades och dessa har träffats kontinuerligt under projekttiden. Det har också tillkommit en grupp som arbetat med fiske.

Resultatet av arbetet som arbetsgrupperna har utfört finns redovisat i den utvecklingsplan som har upprättats för Vittangi.

 

Hemsidan

www.vittangi.eu ägare av webbadressen är Allutveckling-Vittangi och en hemsida har publiserats på internet. Syftet med hemsidan är att få ut information om vad som händer i Vittangi. Där finns information om projektet med länkar till de olika arbetsgrupperna och uttdrag från olika möten som har hållits. En evenemangskallender finns också publiserad där föreningar,- företag- och privatpersoner har möjlighet att lägga ut information om olika arrangemang i bygden. Detta gör också att det går att undvika större arrangemangskrockar så att alla arrangörer har en större möjlighet att få besökare till sitt arrangemang.

 

Facebook

Allutveckling-Vittangi registrerade sig på Facebook i samband med projektstarten.

Snabbt anslöt sig ganska många personer till sidan som ”vänner” och i dagsläget finns det drygt femhundra registrerade vänner till Allutveckling-Vittangi. Facebook fungerar mycket bra till att få ut information till ganska många personer samtidigt.

 

Aktivitets,-arrangemangskallender

Idén med denna kalender är att försöka samordna och marknadsföra alla aktiviteter i Vittangi-bygden. Kalendern publiceras på hemsidan www.vittangi.eu och uppdateras dagligen.


Namn och adresser

Någon databas med adresser till boende- och människor med anknytning till Vittangi-bygden har inte upprättats. De adresser som finns är upplagda på listor med framförallt de ortsbor som har deltagit på möten och träffar av olika slag. Det har visat sig vara svårt att få någon att rapportera in aktuella adresser trots att det har skickats ut flygblad med uppmaning om detta. Några få har skickat mail med adressuppgifter och det samma gäller flygbladsuppmaningen. En fortsatt inventering kan ske i den ekonomiska föreningens regi eftersom det är av intresse för föreningen att nå alla människor på orten och människor med annan anknytning till Vittangi.

 

Vittangi-veckan

Det har kallats till tre möten för att diskutera arrangemanget ”Vittangi-veckan”, men eftersom intresset har visat sig vara ganska svagt för detta arrangemang så har det inte resulterat i något större programutbud.

De föreningar som ordnade med arrangemang under veckan var Vittangi Sportklubb och Vittang Hembygdsförening.


Kultur

Det arbetsgruppen ”Kultur” har kommit fram till under deras arbetsmöten är att kulturen behövs för att vi skall må bra och ge oss möjligheten att uttrycka våra känslor.

Människor som känner god livskvalitet ger energi tillbaks till bygden, vi utvecklar oss själva och andra.

Kulturella arrangemang ger också intäkter till företag och föreningar samt ett utbyte med nya människor och orter.

I Vittangi finns det ett rikt kulturliv med många aktiva föreningar, företag och amatörer som alla bär ett ansvar för att kulturen skall utvecklas och ge ett värde för befolkningen och besökare.

I Vittangi-bygden arrangeras många årligen återkommande evenemang såsom Kopparrajden; en skidtävling mellan Svappavaara och Vittangi. Kultur i Lainioälvdal; som är ett veckolångt arrangemang i Lainio med musik,dans,konst m.m.

Många av dessa återkommande arrangemang som pågår i stort sett under årets alla månader kan utvecklas med en del kringarrangemang och på det sättet bli än mer attraktivt för besökare.

Det finns också möjlighet att återuppta evenemang som har varit vilande under några säsonger. Ett sådant arrangemang som var mycket uppskattat var mellandagskonserterna som Vittangi Teaterklubb under flera år arrangerade på Folkets Hus i Vittangi.

Det finns också exempel på nystartade evenemang som fortfarande utvecklas och kan bli till riktigt fina återkommande fester i bygden.

Ett sådant exempel är Nunasjärvipremiären som äger rum i april; då öppnas sjön för pimpelfiske i en period fram till islossningen.

Tankar finns om att utveckla rastplatserna runt sjön bl.a. genom att utrusta dessa med toaletter och också förbättra möjligheterna för besökare att parkera sina bilar efter vägen.


Några nya idèer på arrangemang som kan vara intressanta har också kommit fram under diskussionerna i arbetsgruppen, som förövrigt har bestått av sex personer.

Digitaliseringen av biografer pågår över hela landet och i hela Europa, de stora biograferna var först med att konvertera till det digitala systemet. Nu är det de mindre orterna som står på tur däribland Vittangis biograf. En uppdatering av biografen på Folkets Hus i Vittangi kommer att krävas om vi skallha möjlighet att se några filmer i fortsättningen, eftersom filmerna inom en snar framtid endast kommer att distribueras i digitalt format och då blir Vittangi utan biograf om en uppdatering uteblir.

Vad innebär det att uppdatera biografen och på vilket sätt vidgasmöjligheterna med en digital anläggning?

 

- Man kommer att kunna göra direktsändningar på bioduken av konserter,   teaterföreställningar, opera m.m.

- Det går att hålla konferenser på distans.

- Den digitala spelvärlden öppnas för de unga i Vittangi. Detta är mycket populärt på orter som har den digitala tekniken.

- Folkets Husföreningen har påbörjat arbetet med frågan.

 

Turism

Turismen i Vittangi bygger på idèer om synergieffekten mellan lätt motion, äventyr, arrangerade upplevelser, mysticism och en spännande kultur, vilket tillsammans kan erbjuda en totalupplevelse utöver det utbud som städer och andra delar av Sverige kan erbjuda. Här finns tre olika språk och tre olika kulturer som har berikats med ytterligare flera nya kulturella inslag p.g.a. den stora inflyttningen av nya svenskar.

Arbetsgruppen ”Turism” har bestått av sju personer som under projektets gång har träffats på arbetsmöten och diskuterat utvecklingsidéer inom besöksnäringen i form av infrastruktur, aktiviteter, boende m.m.

I Vittangi-bygden finns det gott om resurser som är outnyttjade i form av lokaler, kulturarrangemang och naturresurser. Inom turismen eller besöksnäringen finns en mycket stor potential för utveckling, de aktörer som har intresse av att driva dessa frågor vidare är i första hand föreningar och företag som har någon beröring med dessa frågor, nackdelen är att vi för tillfället har få entreprenörer i området som är verksamma inom besöksnäringen.

Vi har konstaterat att det i Vittangi-bygden finns tre aktiva företag i branschen, ”Algiz”, Vittangi Älgpark som har flest besökare sommartid, Huskykompaniet i Merasjärvi som har de flesta besöken under snöperioden januari-april och Vittangi Turism som driver Trollsparvens Camping & Stugby som hålls öppen från början av juni till oktober.


Miljö & mark

Rensa våra ängar råder ropet från ortsbefolkningen!

Det var så arbetsgruppen Miljö & Mark fick sin uppstart på upptaktsträffen i Folkets Hus i Vittangi.

Ortsbefolkningen tycker att det skall göras något åt de förbuskade och igenvuxna ängarna i byns närhet. Det är många på orten som har åsikter om vad som bör göras åt ”byns” ängar, främst handlar det om att rensa upp ängarna från sly och börja bruka ängarna igen, detta är en bra idé.

I arbetsgruppen så diskuterades mycket om vad man skall odla på de ängar som renoveras, och vad skall man göra av det grödor som skördas årligen. Många alternativ har kommit fram angående hur ängarna skall användas i framtiden. Det kom förslag om att odla djurfoder som skördas och packeteras som ensilage för försäljning.

Ett annat alternativ är att ha betande boskap på ängarna, tex får.

Tekniska Verken i Kiruna AB har visat ett intresse för att ängarna skulle kunna användas till att producera energigrödor av något slag.

De energigrödor som har diskuterats är salix och rörflen, och det som verkar röna det största intresset är rörflen som har ett högt energivärde och är relativt lätt att skörda.

Ytterligare ett alternativ är att framställa Biogas och Biogödsel av det som odlas på ängarna, och där fungerar det utmärkt med vanligt hö. Produktionen av Biogas går att göra på orten då det finns ett rötverk i Vittangi, visserligen måste det uppdaters för att kunna användas till den typ av rötning som krävs för framställning av Biogas och Biogödsel.

Artic Nova är tillverkare av ett mindre Biogasverk som lämpar sig för Vittangis behov, det finns en visningsanläggning på Alviksgården utanför Luleå. Kiruna kommun har talat positivt för en etablering av ett Biogasverk i Vittangi, utan att lova något, de har tillsammans med LKAB och Tekniska Verken i Kiruna AB diskuterat frågan.

TVAB håller på att utreda de ekonomiska konsekvenserna av detta projekt med transportsträckor, investeringar mm.


Detta alternativ har vuxit fram till att bli det starkaste bland de olika alternativen, utan att för den skull helt bortse från de andra alternativen, eftersom kombinationsmöjligheter är fullt möjliga.

Det som är intressantast med idén att producera gas och gödsel är de många vinsterna som kan göras, inte bara ekonomiska.

- Ekologiska, då det tillverkas Biogas och Biogödsel, där Biogasen kan användas till att ex. driva Kiruna kommuns fordon och Biogödslet får återanvändas på de växande ängarna.

Det rötslam som nu är slutprodukten i den rötning som görs i Vittangi kommer inom en snar framtid att bli förbjudet att använda som gödsel eftersom koldioxidhalten är för hög, vart skall vi då skicka den för att ”tvättas”, och hur mycket kostar det?

- Estetiska, då vi får ett öppet landskap med slagna ängar som inte är igenvuxna av sly och träd. Gröna nyslagna ängar är fint.

- Ekonomiska vinster måste man räkna på för att se om det är en försvarbar investering (detta pågår). En påvisbar ekonomisk vinst är att slippa transportera smutsigt rötslam för ”tvättning”, och vad kan en ”tvättning” kosta? Frågorna är många. Finns det några pengar i att driva kommunala fordon med Biogas, hur värderar man en trevlig omgivning i pengar, går det att se värdet på ett annat sätt än strikt ekonomiskt?

Ett sådant projekt skulle i alla fall ge vinster även om inte alla är mätbara.

Artic Nova skulle få möjligheten att ha ett Biogasverk i produktion på hemmaplan, vilket innebär att många intresserade skulle ha mölighet att besöka både fabrik och visningsverk på samma ort vilket är positivt också för besöksnäringen.

Detta kräver en arbetsinsats och då kan man i förlängnigen se att några arbetstillfällen kan skapas på orten för att ha möjlighet att genomföra någon av dessa projektidéer.


Boende

Någon arbetsgrupp som arbetat med boendefrågor gick inte att bilda eftersom intresset inte var nog stort i denne fråga. Boendefrågan har ändå dykt upp i de andra arbetsgrupperna och i andra diskussioner, eftersom frågan är mycket aktuell då det är svårt att hitta bostäder i dagens Vittangi.

En idè som diskuterats är att bygga ett ekologiskt anpassat boende för gruppen 50+, vilket skulle frigöra bostäder för yngre människor som vill flytta till Vittangi.

Denna byggnad skulle inrymma många gemensamma inrättningar såsom tvättstuga, storkök m.m. och vara byggt på ett energimedvetet och ekologiskt byggnadssätt.

 

Fiske

Vittangi Fiskevårdsförening har en idé om att göra Nunasjärvi mer lättillgängligt och bygga ut infrastruktur runt sjön med bl.a. toaletter och rastplatser. Arbetet med att göra en ansökan om finansiering har startat.

Eftersom Vittangi Fiskevårdsområde är geografiskt stort, längs Torne- och Vittangiälvar, vilka flyter samman vid byn. Det finns 90 kilometer utmärkta fiskevatten med många fina fiskeplatser efter älvar, bäckar och i sjöar.

Möjligheterna är många i ett så stort område, det viktigaste är dock att bevara och vårda de vatten som finns i området.

Ett utvecklingsarbete har startat, med att iordningställa rastplatser på lämpliga platser och annan förbättring av infrastrukturen vid en del fiskeplatser. Men eftersom de personella,- och finansiella resurserna inte är så stora så tar utvecklingsarbetet lång tid.


Utvecklingsplan  (Se bilaga 1)

En utvecklingsplan för Vittangi utarbetades under en veckohelg på Forest Hotel i Tärendö med deltagare från alla arbetsgrupperna som varit aktiva.

Till vår hjälp hade vi Lennart Ruder, som är verksamhetsledare för Leader Polaris,…Lennart ledde arbetet under två dagar.

Det var tänkt att detta skulle vara en plan för Vittangi-bygden men eftersom intresset från övriga byar var mycket svagt så blev det en plan för centralorten Vittangi.

Många av idèerna som har diskuterats under arbetsmötena har tidigare också varit samtalsämnen i Vittangi men de har aldrig kommit så långt som till en plan för att förverkliga dessa.

Utvecklingsplanen behandlar de områden som har varit mest angelägna för Vittangiborna att utveckla. De olika arbetsområdena korsar i många fall varandra då en åtgärd kan göra att målet kan nås inom ett annat område också. Många positiva synergieffekter kan uppnås och då speciellt mellan områdena Kultur, Turism och Fiske.

Det har diskuterats mycket om våra ängar eftersom omgivningen i och runt Vittangi förbuskas och växer igen. Detta har lett vidare mot att använda ängarna till betesmarker för t.ex får, odling av djurfoder, odling av energigrödor, biogas- och biogödselproduction.

I detta finns dessutom en stor miljövinst, eftersom Kiruna kommuns fordon kan komma att köras med biogas i framtiden och utöver gasen återstår ett koldioxifritt bioslam som kan användas i lantbruket. Sist men inte minst…vi får en vackrare by.


Ekonomisk förening

Ekonomisk förening, vad är det?

En ekonomisk förening är en juridisk person och bildas av minst tre fysiska eller juridiska personer. Föreningen tilldelas organisationsnummer som identitetsbeteckning.

En ekonomisk förening är till för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

En förening är en sammanslutning av personer eller andra typer av intressenter som på ett organiserat sätt ägnar sig åt en avgränsad verksamhet. Medlemmarna innehar ("äger") föreningen, utan personlig ansvarighet, genom en andel eller insats.

Medlemskapet i föreningen ska leda till någon form av ekonomiskt utbyte för föreningens medlemmar. Medlemmarna ska delta i den ekonomiska föreningen som konsumenter, brukare eller leverantörer, med egen arbetsinsats eller genom att nyttja föreningens tjänster.

Ekonomisk föreningen är den vanligaste företagsformen för kooperativ. Ekonomiska föreningar används ofta som en företagsform snarare än en föreningsform men man kan också starta en ekonomisk förening för att till exempel utföra stora gemensamma inköp av basvaror. Exempel på särskilda former av ekonomisk förening är bostadsrättsförening och kooperativ hyresrättsförening.

Ekonomisk förening jämfört med andra bolagsformer.

 

-  En medlem har ekonomisk nytta av verksamheten, exempelvis som producent, konsument eller anställd.

-  En ekonomisk förening är öppen för alla och kan i princip inte vägra någon som uppfyller villkoren i stadgarna medlemskap.

-  Varje medlem har i regel en röst. Man brukar säga att föreningar bygger på demokrati och ansvarstagande.

 

Verksamheten som bedrivs i den ekonomiska föreningen kan vara till exempel kommersiellt eller finansiellt eller på annat sätt affärsmässigt organiserad men en skillnad är att medlemmarna kan vara mer aktiva och delatiga i verksamheten än i till exempel ett aktiebolag eller ett handelsbolag. Om det till exempel ska vara ett krav att deltagarna i företaget är delaktiga, kanske man gemensamt äger mark eller annat som på något sätt är en förutsättning eller inblandat i verksamheten så kan det passa bättre med de demokratiska egenskaper som kan vara förknippat med en ekonomisk förening.

 

Kapital

Varje medlem i den ekonomiska föreningen betalar ett insats kapital och många ekonomiska föreningar har även en årlig medlemsavgift. Storleken på insatskapitalet och medlemsavgiften beslutas på föreningsstämman. Det finns inget formellt krav på kapitalinsats.

Vid ett möte på Suupalo med ca. 20 deltagare presenterades ett av målen med projektet; att bilda en ekonomisk förening eller ett företag.

Thore Johansson från Lannis Ekonomiska Förening berättar och svarar på frågor om hur deras förening i Lannavaara fungerar.

Vid ett senare möte med alla arbetsgrupper diskuteradesfrågan om ekonomisk förening,

vi var eniga om att en ekonomisk förening var ett bra alternativ för att kunna bedriva utvecklingsprojekt.

Den 27 juni beslutades att bilda Vittangi Ekonomiska Förening.

Till ordförande i interimsstyrelsen valdes Kenneth Nilsson, till övriga ordinarie styrelseledamöter utsågs Per-Ola Blind, Daniel Asplund, Ann-Marie Lehto och Elena Vikman.


1.4  Resultat

Resultatet av detta arbete som är det som redovisats i föregående punkt, med många bra idéer som är användbara i ett fortsatt utvecklingsarbete i Vittangi-bygden.

 

1.5  Positiva effekter

De positiva effekter som projektet haft med sig är att människor som ej annars skulle ha träffats, har mötts och diskuterat de ämnen som varit intressanta för en utveckling av bygden. Nya kontakter har knutits och nya idéer har fötts. Nyinflyttade på orten har också varit involverade i arbetet och kännt en samhörighet med ortsbefolkningen och att de varit delaktiga i en pågående utvecklingsprocess.

 

1.6  Nyttan av projektet

Allt som finns med i utvecklingsplanen kan vara till nytta för ortsbefolkningen och andra intresserade om man väljer att fortsätta utvecklingsarbetet.


2     Genomförande

2.1  Medverkande

De personer som medverkat i projektet är endast människor från tätorten Vittangi, trots att det var tänkt att även byarna runt Vittangi skulle ingå i projektet…så blev det inte.

En del av informationsträffarna lockade folk från andra byar men till arbetsmötena fick vi inte några deltagare från de mindre byarna.

Under projektets gång har könsfördelningen på de arbetsmöten som hållits fördelat sig enligt följande av totalt 255 individer; 175 män vilket motsvarar 68%, och 80 kvinnor vilket motsvarar 32%.

Åldersfördelning finns det ingen statestik på men medelåldern lär vara ganska hög eftersom befolkningen på orten är ganska åldersstigen och att det har varit svårt att engagera några ungdomar i arbetet. Dessutom är det så i vår by att alla ungdomar mellan 16 och 19 år inte bor på orten eftersom de går i skola inne i tätorten Kiruna och därför befinner sig där under veckorna.

 

2.2  Förankring

Förankringen innan projektstart var väl inte riktigt den önskade men har under projektets gång förbättrats betydligt. Dels hade människorna i de byar som tillhör Vittangi-bygden inte fått tillräklig information om projektet och medlemmarna i de föreningar som var medsökande hade heller inte fått den nödvändiga informationen om projektet.

Förankringen har skett genom att träffar och möten hållits med allmänheten, företag och föreningar har besökts, information har gått ut via mail, flygblad, hemsida och facebooksida. Diskussioner har hållits i arbetsgrupper och på föreningsmöten, styrelser och styrgruppens deltagare har informerat sina medlemmar.


2.3  Samarbete

Samarbete har skett med många föreningar på orten och därigenom har information om projektet också nått många människor. Vi har också samarbetat med flera företag och Kiruna kommun.

 

2.4  Nya samarbeten

Genom projektet har samarbeten mellan olika föreningar blivit bättre speciellt när det gäller att samordna större arrangemang och för att undvika att samtidigt arrangera något större evenemang. På den punkten sker en bättre samordning tackvare den arrangemangs/evenemangskallender som finns upplagd på Vittangis hemsida www.vittangi.eu

 

3     Behovet

3.1  Behov, möjligheter och problem

I det tidigare utvecklingsarbetet konstaterades att det fanns behov av att ta tag i en del möjligheter till utveckling som fanns på orten, frågan var bara hur man skulle gå till väga. Allutveckling Vittangi hade inte de resurser som krävdes för att gå vidare, det behövdes en annan organisation för detta.

Genom att ansöka om medel till en förstudie så fanns det möjligheter att hitta lösningar till hur detta skulle kunna gå till. En möjlighet som nu har öppnat sig är den nybildade ekonomiska föreningen som har inskrivet i sina stadgar att det är utvecklingsarbete som är föreningens ändamål.

Problemet var den löst sammansatta gruppen med en liten och ganska ålderstigen styrelse i föreningen, inte hade personella-och finansiella resurser att sätta igång större projekt. Föreningen kommer att fortsätta sitt arbete genom att via sina kontakter med politiker och myndigheter driva de frågor som är möjliga genom den organisationen de har.

Många av de intressen och idéer som framtagits under arbetet kan genomföras i egna projekt. Nu gäller det för de föreningar, organisationer eller företag som tycker sig ha intresse och möjligheter, att ta tag i dessa idéer och fullfölja dem.

 

4     Målgrupp

4.1  Nyttan av projektet

Eftersom det är en förstudie så är det ingen som haft nytta av projektet förutom de som har hyrt ut lokaler för våra möten.

 

5     Genomförande

5.1  När genomfördes projektet

Projektet genomfördes mellan den 7 februari och den 8 augusti 2011.

 

5.2  Aktiviteter

Ett planeringsmöte fick inleda projektetarbetet, sedan hölls ett upptaktsmöte dit allmänheten var inbjudna för att informeras om projektet.

Då arbetsgrupperna var bildade hölls ett antal möten med varje arbetsgrupp, också gemensamma möten med arbetsgrupperna har hållits då vi har diskuterat den ekonomiska föreningen och utvecklingsplanen.

Flera informationsmöten med allmänheten har hållits, likaså har skolungdomar mellan 13 och 16 år fått information om projektet.

Möten med speciellt inbjudna gäster har hållits för allmänheten då vi har diskuterat bildande av ekonomisk förening samt i diskussionerna om utvecklingsplanen för Vittangi.

Företag och föreningar har besökts för att informeras och för att diskutera speciella utvecklingsidéer.

Diskussioner har förts med Kiruna kommun, Tekniska Verken i Kiruna AB samt Artic Nova när det gällt en ev Biogasproduktion i Vittangi.

Under en helg har deltagare från alla arbetsgrupper samlats i Tärendö för att arbeta med underlaget till den utvecklingsplan som senare färdigställdes.

Styrgruppen har hållit sex möten under projekttiden.


5.3  Enligt planering

Det mesta har gått som planerat.

 

5.4  Förväntningar

Det har fungerat bättre än förväntat med uppslutningen runt projektet och det stora intresset som har funnits för utveckling av vår bygd.

Det som har visat sig röna ett jätteintresse och som kan utvecklas till något som inte var förväntat var när vi har diskuterade våra igenvuxna åkrar och ängar. Detta har lett vidare till diskussioner om produktion av Biogas och Biogödsel i Vittangi.

Intresset för bildandet av en ekonomiska föreningen har också visat sig vara större än förväntat.

 

5.5  Svårigheter och hinder

Det som inte har gått som planerat var att få intresset väckt i de mindre byarna i närheten av Vittangi. Det var några få människor som besökte de möten som var för allmänheten men ingen anslöt sig till arbetsgrupperna.

Vad som också visade sig vara svårt var att insamla adresser till utflyttade och andra med anknytning till Vittangi.

Att engagera ungdomarna på orten i projektarbetet har varit svårt eftersom de ungdomar som finns på orten är i åldern 13-16 år i den åldern är det inte så roligt att sitta i möten och diskutera utvecklingsfrågor.

De lite äldre ungdomarna från 16 års ålder bor under veckorna på de orter där de studerar och har på det viset inte varit tillgängliga för projektarbete.


6     Projektets mål

6.1  Mål

Målet med projektet var att hitta vägar till nya utvecklingsområden och nya arbetstillfällen samt att bilda ett gemensamt företag, ekonomisk förening eller aktiebolag, som plattform för fortsatt utvecklingsarbete och kommande projekt.

 

6.2  Resultat

De mål som var uppsatta för projektet har uppnåtts till fullo.

 

6.3  Miljö – hållbar utveckling

Någon påverkan på miljön har inte skett i denna förstudie men om tex.

en Biogasproduktion skulle starta i Vittangi så skulle miljöpåverkan bli positiv, både ekologiskt och estetiskt.

 

6.4  Ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund

De som har ingått i arbetsgrupperna är både män (68%) och kvinnor (32%) av dessa är några personer med utländsk bakgrund. Några ungdomar har tyvärr inte ingått i arbetsgrupperna, det har varit svårt att engagera dem i utvecklingsarbetet. Däremot är det troligt att några ungdomsprojekt kommer igång till hösten 2011 eftersom UNGA I BYAR skall starta upp verksamhet i Vittangi i oktober.

 

6.5  Kompetensutveckling

På grund av projektets inriktning har någon kompetensutveckling inte ingått i projektplanen. Detta blir en fråga i det fortsatta arbetet.


7     Mätbara resultat

7.1  Antalet nya företag

Inga nya företag har i dagsläget uppkommit pga projektet, detta var heller inte syftet i förstudien, möjligen kan det resultera i nystartade företag om utvecklingsplanen används på ett sådant sätt som kan leda till detta.

 

7.2  Antalet bevarade arbetstillfällen

Då det inte inte har funnits några anställningar inom organisationen tidigare så har projektet inte heller haft någon inverkan för att bevara några arbetstillfällen.

 

7.3  Antalet nya arbetstillfällen

Eftersom detta är en förstudie för att hitta nya idéer till utveckling av bygden så har inga arbetstillfällen skapats i detta skede.

Den nybildade ekonomiska föreningen har dock som avsikt att använda utvecklingsplanen som styrdokument för det fortsatta arbetet med utveckling av bygden. Detta kan leda till nya arbetstillfällen.

 

7.4  Antalet deltagare i utbildning

Ingen utbildning har hållits.

 

7.5  Antalet nya produkter och tjänster

Inga nya produkter och tjänster har skapats, däremot har många bra idéer för en fortsatt utveckling gjort att förutsättningarna för detta kan öka om det är någon som är villig att ta tag i dessa idéer.

 

7.6  Mätbara resultat i Leaderområdet

Antalet ideella timmar som har lagts ner i projektarbetet är ca. 650 totalt,

dels de fem arbetsgrupperna och i det övriga ideella arbetet som utförts.

En ekonomisk förening har bildats i Vittangi.

En hemsida har producerats och publicerats.

En utvecklingsplan har upprättats.

En arrangemangs/evenemangskallender har upprättats.


8     Information, resultat spridning

8.1  Information

Under hela projektets gång har styrelserna i de deltagande föreningarna samt Kiruna kommun fått fortlöpande information via sina representanter som har suttit i styrgruppen, dessa har i sin tur informerat sina medlemmar.Information har också skickats via mail till alla deltagare i arbetsgrupperna samt föreningsstyrelser, Kiruna kommun, organisationer och företag. Informationsmöten har hållits för allmänheten och information har också funnits på hemsidan www.vittangi.euoch den Facebooksida som Allutveckling Vittangi har administrerat.

Internet har användts till att få ut information till allmänheten, då framförallt via mail, hemsidan www.vittangi.eu ochpå Facebook.

Några utskick i form av flygblad har också gjorts till alla hushållen i Vittangi-bygden samt att information har skickats med brev till de föreningar och företag där vi inte har haft någon tillgång till mailadresser.

Informationsträffar har hållits med allmänheten, där företag, föreningar och intresserade varit inbjudna. Några möten har hållits med speciellt inbjudna gäster som Thore Johansson som hade ett föredrag om ekonomiska föreningar i samband med upprättandet av stadgar för en förening i Vittangi.

Styrelsen för Tekninska Verken i Kiruna AB med Peter Niemi, Lars Törnman, Michael Johansson och Sten Stridsman svarade på frågor som rörde utvecklingen i Vittangi med bl.a. frågor om bostadssituationen i Vittangi, energifrågor om biogas, fjärrvärmen och energigrödor samt frågor om infrastruktur såsom gång –och cykelväg genom Vittangi, järnväg Kaunisvaara-Svappavaara etc.

Besök har också gjorts på Vittangi skola där eleverna i åk. 7-9 har informerats om möjligheterna till samverkan i projektform. Också några företag och föreningar har fått besök för att informeras, för att knyta kontakter eller för att diskutera idéer som berör utvecklingen av bygden.


Alla de människor som deltagit på möten och träffar har efter mötena fått protokoll hemsänt via mail i den mån e-post adresser varit tillgängliga, och de har i sin tur informerat vidare till bekanta, styrelser och medlemmar i de föreningar de representerat.

 

8.2  Intresserade aktörer

De aktörer som kan vara intresserade av projektresultatet är Tekniska Verken i Kiruna AB, Kiruna kommun, Artic Nova AB, alla markägare i bygden, kulturarbetare, turistföretagare, elever och lärare på Vittangi skola, elever på turismutbildningar och Vittangi Ekonomiska förening.

 

8.3  Nyttan för andra

Många av de idéer som framtagits under projektetarbetet som finns i den utvecklingsplan som har upprättats är användbara för alla dem som har intresse att fortsätta med utvecklingsarbetet.

 

9     Kostnader – finansiering

9.1  Redovisade kostnader för projektet

Löner                                     167.786

Indirekta kostnader                           0

Investeringar                                     0

Övriga kostnader                       46.306

 

9.2  Investeringar – övriga kostnader

Övriga kostnader                        46.306

 

9.3  Finansiering

Jordbruksverket                         166.641

Kiruna kommun                           15.000

Arbetsförmedlingen                      86.718

Ideellt arbete                               74.800

Summa:                                    343.160


10     Slutsatser

10.1  Slutsatser från projektet

Det som har varit svårast under projektarbetet har varit att engagera ungdomar i arbetet, det är få ungdomar som har deltagit annat än på informationsmöten. Svårigheterna kan bero på att de ungdomar som har varit tillgängliga är i en mycket låg ålder (13-16 år) och haft svårt för att känna sig delaktiga i de diskussioner som förekommit.

Det har också varit svårigheter med att samla in adresser till utflyttade Vittangibor och andra som har anknytning till bygden.

Orsaken till detta kan vara att det berör människors integritet då adresser lämnas ut, ”ytterligare en registrering”.

Något som också har varit svårt har varit att engagerade människor från byarna i den sk Vittangi-bygden, byarna Merasjärvi, Masugnsbyn, Nurmasuando, Vivungi, Lainio, Kuoksu och Parakka. Detta trots att samma information via mail, brev och utskick har skickats till alla hushåll, föreningar och företag i dessa byar.

Eftersom avstånden inte är så långa mellan byarna så är det svårt att tro att det kan vara orsaken. Orsaken kan vara att projektet inte har varit tillräckligt förankrat hos människorna i bygden eller att dessa byar har haft sina egna utvecklingsprojekt som de arbetat med. Det senare har dock ej bekräftats annat än från Lainio..

Det som var oförutsett var trots allt det stora engagemang som fanns hos befolkningen när det gällde utvecklingsplanen.

Det intressantaste som kom fram under arbetsmötena och de diskussioner som fördes om våra igenvuxna ängar var att diskussionen utvecklades till att handla om Biogas- och Biogödsel produktion. Detta var både nya och miljöfrämjande idéer som mycket väl kan leda till nya projekt i Vittangi, här finns det förutsättningar för detta.


10.2  Mervärden

De mervärden som projektet tillfört är det engagemang och den vilja människorna har visat för att utveckla sin bygd.

 

10.3  Rekommendationer

Se till att projektet är väl förankrat innan projektarbetet börjar och se till att det finns en styrgrupp som är klar över sin roll i projektet, detta underlättar det fortsatta arbetet.